Julkänsla
Hej!
Jag trodde att jag skulle få mer julkänsla av att vara hemma innan jul. De senaste åren känns det som att jag kastat mig hem precis innan julafton och innan jag hunnit landa rent mentalt så är julen över.
Men ingen julkänsla i år heller! Kanske för att jag sitter nergrävd i epidemiologi studier..
Det blev den klassiska julritten i alla fall, och ett gott julbord på kvällen.
Julpyntade ponnisar!
Nu sitter jag på djurkliniken med en halt Nattis och väntar på att få ta en röntgenbild. Hon kom hoppande på tre ben över tomten, och jag vet inte vad hon har haft för sig.
Kram och god fortsättning!
Stress och prioriteringar
Hej!
Har fått en del hintar från familjen här hemma att det har varit dåligt med blogginlägg på sistonde (*mamma: "då klickar jag in på din blogg nu då, men det är ju inte som att du skrivit ett nytt blogglägg.." Pappa: "det har inte blivit tid för ett till blogginlägg eller?").
De kan ju också fråga mig vad jag gör på dagarna, men tydligen föredrar de den skriftliga versionen av mina berättelser.
Vad har hänt sedan sist! Labb praktiken är alltså avslutad, och jag har börjat på min klinikpraktik. Den är totalt 8 veckor lång och jag har redan varit på hästkliniken 5 veckor! Tiden bara flyger fram!
Jag har trivts jättebra, och det är fantastiskt att få vara på ett så pass stort ställe där de gör så mycket olika saker (diagnosering, behandling, operationer) och på en hög nivå. Duktiga veterinärer, kirurger och såklart djursjukskötare - jag lär mig av allihop!
Dock har jag haft ett dilemma: på kvällen efter jobbet vill jag läsa om alla spännande fall vi får in på kliniken, men jag måste också få tid att läsa till min sista tenta. Gör jag det ena så känner jag mig otillräcklig i det andra.
Är van att stressa vid det här laget, men känns som att kroppen inte riktigt går att pressa längre. Blir lätt svimmfärdig och känner mig sjuk varannan vecka med halsont/feber. Såg helt enkelt att situationen inte är helt hållbar och beslutade mig för att flytta mina sista 3 praktikveckor till efter jul. Klinikchefen förstod som tur var och sa att det inte var några problem.
Ni bloggläsare som har följt mig under mina studieår kanske har förstått att det har varit många perioder av mycket stress. Jag vet inte hur mycket som märks av i mina blogginlägg, mer än att jag skriver "jag är superstressad", men det kan ju tolkas olika "allvarligt".
Måste i alla fall försöka ta bättre hand om mitt psyke om det ska bli någon veterinär av mig, om jag ska uttrycka det så.
Var i Budapest en sväng också och hämtade bland annat mitt körkort (äntligen!), och gick på en kort föreläsning med Distriktveterinärerna från Sverige som var på besök.
Någonstans under timmen så sa de något i stil med "ja men det är klart vi vill anställa er ny-utexade veterinärer, ni kommer ju ut alldeles oförstörda och fräsha, hehe..". Hörde mig själv fnysa högt, visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
Det måste ha varit ett skämt va?
Nu ska jag läsa klart mitt topics och sedan gå ut till ponnisarna. Tack och lov för ridning! Bättre terapi finns inte!
Kram på er <3
Inte långt kvar till jul nu :)
