Dag 24 - mina rädslor
Hejsan!
När jag först såg ämnet "mina rädslor" så tänkte jag att jag är en ganska orädd person. Men sen tänkte jag igen, och insåg att jag är nog lite rädd av mig.
Man säger att man blir som man umgås, och jag kan helt klart säga att jag varit för mycket med hästar. För er som inte vet hur hästar reagerar när det händer något oväntat kan jag tala om att hästar är flykt djur och reagerar gärna lite för mycket, som att kasta sig iväg och sen inse att det hela inte var så farligt.
En sak som Peter påminde mig om var när vi var ute och gick tillsammans. Helt plötsligt kastar (bokstavligt talat) jag mig bakåt och stirrar på marken. Ett löv hade blåst fram framför mig och jag reagerade instinktivt med att fly. Peter reagerad som vilken normal människa som helst "vad gör du för något!?". "Jag.. asså ja... jag trodde.. jag trodde det var något läskigt där". Sen skämdes jag ihjäl och tyckte att jag var jätte dum.
Nu kanske ni tänker "jaha hon trodde säkert det var en padda eller en stor insekt eller något", men neej, där har ni fel. Jag är nämligen inte rädd för sådant som tjejer ska vara rädda för, så som spindlar, myror, ormar, sniglar, grodor, maskar eller andra sorters insekter. Jag skulle nog gå så långt att jag kan säga att jag tycker om dessa djur.
Så helt enkelt, jag har blivit häst lik, utan att tänka på om det är farligt så blir jag rädd innan.
Idag när jag var påväg hem flög jag i luften och kastade mig åt sidan för att en liten pojke gick och lekte med en pinne. Stackarn blev rädd för att jag hoppade till så mycket. Om detta hade varit Pilta hade jag smackat på henne och sagt "skärp dig, sluta larva dig". Sådan matte sådan häst :P
Jag är rädd för höjder, men höjder är en sådan där rädsla som går att tvinga bort. Om man pressar sig riktigt mycket så klarar man av den rädslan ganska snabbt.
En sak som jag inte var rädd för förut, men som jag nu får obehagliga rysningar av är valar. Jag har aldrig reagerat på växter som kommer från botten eller sådant, men just stora valar på tv eller på bild skapar en obehaglig känsla i min kropp.
Började rysa innan jag sökt efter bilder på google.. :P
Men nu räcker det, jag vill ju inte att ni ska tro att jag inte är en modig person.
Sov sött <3
När jag först såg ämnet "mina rädslor" så tänkte jag att jag är en ganska orädd person. Men sen tänkte jag igen, och insåg att jag är nog lite rädd av mig.
Man säger att man blir som man umgås, och jag kan helt klart säga att jag varit för mycket med hästar. För er som inte vet hur hästar reagerar när det händer något oväntat kan jag tala om att hästar är flykt djur och reagerar gärna lite för mycket, som att kasta sig iväg och sen inse att det hela inte var så farligt.
En sak som Peter påminde mig om var när vi var ute och gick tillsammans. Helt plötsligt kastar (bokstavligt talat) jag mig bakåt och stirrar på marken. Ett löv hade blåst fram framför mig och jag reagerade instinktivt med att fly. Peter reagerad som vilken normal människa som helst "vad gör du för något!?". "Jag.. asså ja... jag trodde.. jag trodde det var något läskigt där". Sen skämdes jag ihjäl och tyckte att jag var jätte dum.
Nu kanske ni tänker "jaha hon trodde säkert det var en padda eller en stor insekt eller något", men neej, där har ni fel. Jag är nämligen inte rädd för sådant som tjejer ska vara rädda för, så som spindlar, myror, ormar, sniglar, grodor, maskar eller andra sorters insekter. Jag skulle nog gå så långt att jag kan säga att jag tycker om dessa djur.
Så helt enkelt, jag har blivit häst lik, utan att tänka på om det är farligt så blir jag rädd innan.
Idag när jag var påväg hem flög jag i luften och kastade mig åt sidan för att en liten pojke gick och lekte med en pinne. Stackarn blev rädd för att jag hoppade till så mycket. Om detta hade varit Pilta hade jag smackat på henne och sagt "skärp dig, sluta larva dig". Sådan matte sådan häst :P
Jag är rädd för höjder, men höjder är en sådan där rädsla som går att tvinga bort. Om man pressar sig riktigt mycket så klarar man av den rädslan ganska snabbt.
En sak som jag inte var rädd för förut, men som jag nu får obehagliga rysningar av är valar. Jag har aldrig reagerat på växter som kommer från botten eller sådant, men just stora valar på tv eller på bild skapar en obehaglig känsla i min kropp.
Började rysa innan jag sökt efter bilder på google.. :P
Men nu räcker det, jag vill ju inte att ni ska tro att jag inte är en modig person.
Sov sött <3
Kommentarer
Postat av: Daniel.
Så fallskärm med dyk utrustning ner bland späckhuggare i något ishav vill du ha som 20 års present. Bra att veta.
Postat av: Nina
Ja men verkligen, precis vad jag önskar mig faktiskt! ;)
Trackback
