Siffror och motivation
Hejsan allesammans!
Nu har jag just blivit klar med en sammanfattning på första delen av physio midtermet. Det var 180 slides och jag skrev 26 sidor på det. Snart ska jag börja läsa det jag skrivit :)
Peter och jag har börjat med lite roliga nedräkningar. På den första nedräkningen är det 13 dagar kvar, det är tills vi firar 1 år tillsammans, den andra är 14 dagar kvar och det är när vi ses nästa gång. (Mitt kemi prov blev flyttat så det blir en härlig 1års dag med kemi prov i ungern i stället, yes..) och den sista är 85 dagar kvar, det är när vi åker till Spanien med min familj! Åh jag längtar så mycket <3
Peter frågad mig förut hur jag orkar plugga så mycket hela tiden, var jag hämtar motivationen ifrån. Och först tänker man ju "det leder ju till att jag blir veterinär". Visst är detta en bra motivation, men det fungerar liksom inte varje dag, till varje prov. Jag som färdig veterinär är så så långt borta. Den motiveringen fungerar mer när jag tänker att jag inte kommer stå ut här i 5år. Då kan jag säga till mig själv att står jag ut denna tid, då blir jag det jag alltid drömt om.
Min största motivation till att plugga är nog att jag är rädd att misslyckas. Jag är rädd för känslan av att ha presterat dåligt. Och jag inbillar mig att alla alltid kommer titta på mig och ba "ja, det var det vi trodde, du klarar det inte".
Så det driver mig till att att plugga mycket, att inte vilja uppleva det typ. Låter det rimligt?
Idag är det svensk sommarvärme ute. Lite över 20 grader och alla går runt i t-shirt. Jag har hoppat runt i lägenheten med shorts, linne och två toffsar på huvudet, det känns sommrigt :D
Kram på er <3
Nu har jag just blivit klar med en sammanfattning på första delen av physio midtermet. Det var 180 slides och jag skrev 26 sidor på det. Snart ska jag börja läsa det jag skrivit :)
Peter och jag har börjat med lite roliga nedräkningar. På den första nedräkningen är det 13 dagar kvar, det är tills vi firar 1 år tillsammans, den andra är 14 dagar kvar och det är när vi ses nästa gång. (Mitt kemi prov blev flyttat så det blir en härlig 1års dag med kemi prov i ungern i stället, yes..) och den sista är 85 dagar kvar, det är när vi åker till Spanien med min familj! Åh jag längtar så mycket <3
Peter frågad mig förut hur jag orkar plugga så mycket hela tiden, var jag hämtar motivationen ifrån. Och först tänker man ju "det leder ju till att jag blir veterinär". Visst är detta en bra motivation, men det fungerar liksom inte varje dag, till varje prov. Jag som färdig veterinär är så så långt borta. Den motiveringen fungerar mer när jag tänker att jag inte kommer stå ut här i 5år. Då kan jag säga till mig själv att står jag ut denna tid, då blir jag det jag alltid drömt om.
Min största motivation till att plugga är nog att jag är rädd att misslyckas. Jag är rädd för känslan av att ha presterat dåligt. Och jag inbillar mig att alla alltid kommer titta på mig och ba "ja, det var det vi trodde, du klarar det inte".
Så det driver mig till att att plugga mycket, att inte vilja uppleva det typ. Låter det rimligt?
Idag är det svensk sommarvärme ute. Lite över 20 grader och alla går runt i t-shirt. Jag har hoppat runt i lägenheten med shorts, linne och två toffsar på huvudet, det känns sommrigt :D
Kram på er <3
Kommentarer
Trackback
